Idag var höstens hittills kallaste morgon. Sprang ut till bussen lite tidigare än planerat för att vara i extra god tid. Big mistake. Missar den tidigare bussen och får istället frysa a**let av mig. Men jag gillar hösten. Fintfintfint.!
Vad som är det finaste med hösten (förutom färgerna jag brukar tjata om) är att äntligen börjar kvällslivet för en hemma-älskare som mig. En del av det jag älskar med att vara hemma har alltid varit televisionen. Tv is my friend. Vid toppen av vår vänskap umgicks vi säkert 4-5h per dag. När jag nu har andra, ibland viktigare, saker att sysselsätta mig med har mitt tv-(miss)bruk minskat radikalt och ligger nu med filmer inräknat, på i snitt 1h per dag. (Detta skulle teoretiskt även kunna ha något att göra med ett minskat kanalutbud.) Nu när fyran äntligen spolar repriserna och drar igång är jag mer än nöjd. House, Idol och Oskyldigt dömd- välkomna tillbaka i mitt liv. Välkomna att fylla ut en av mina vakna timmar.
Dessutom, det räcker inte med tv, hösten förgyller med spelningar också. Ååå så mycket jag önskade att jag hade en fetare lön (lön öht hade också varit trevligt) och mer tid att besöka konserter som Ane Brun, Tegan & Sara, Laleh och Regina Spektor. Tegan & Sara får inte missas. Helt enkelt.
Så. Imorgon: varmare jacka, tjockare halsduk, springa ut i lagom tid, komma hem alldeles för sent från tråkig Norrtäljebusstur (men rolig praktik), packa väska (vi ska ju fira att världens bästa mamma fyller 50!!) och avsluta med en timme Persbrandt med adepter. Det blir brao det.