Ju äldre man blir desto mer sjuka grejer får man vara med om som en vän sade.
Verkligen. Helt sjukt. Och otroligt hemskt.
Jag har precis skrivit tenta och det gick bra. Men det var väl skitsamma. Jag kan kugga alla tentor i livet bara de hittar min barndomsvän tillika några av mina bästa vänners vän. Det gör ont i hjärtat av att tänka på hur det måste kännas att gå där på skogsvägarna, försöka sätta upp lappar på iskalla affärskedjor, organisera skallgångar. För att inte tala om hans familj.
Men jag är stolt, så himla stolt över att ha vänner som de som tar ledigt från jobb och skolor och söker så länge ljus och väder tillåter. De är fantastiska killar. Och jag hoppas fortfarande. Hoppas hoppas hoppas...