Kroppen spritter och hjärtat känns fint. Timmen är nu slagen och årets sommarvikariat är inne på sin sista skälvande timme. Eftersom jag har sysselsatt mina händer med farligare saker än tangentbord på sistone var senast jag skrev efter första dagen märker jag. Tiden bara flyger iväg som man säger när man blir gammal.
Sista blodpåsen på ett väldigt angenämt jobb är snart separerad, infryst, inkyld och klar. Sex veckor (!) av ledighet väntar nu på andra sidan personalingången. Känns minst sagt bra. Jag ska susa hem så snabbt jag kan och sedan sätta mig i nya Volvon ner till Gbg till kära vännerna. Däreftet till Malmoe och stå i lite blåst ett tag. Frihet. Kan det bli bättre?
På återseende.