Jag har äntligen com(mit) hem (ni fattar va?kulkul). Eftersom det är mörkt ute hela dagarna så betyder det ju egentligen inte att det är sent om det är mörkt. Men nu har jag faktiskt kommit hem ganska sent. Och det är mörkt.
Jag är dessutom lite hungrig. Men inte lika hungrig som gubben på bussen. Han mumsade friskt i sig både naglar och tillhörande nagelband. Gott tyckte han.
I övrigt har det säkert hänt en massa roligt. Jag kommer dock inte ihåg i stort sett någonting. Jag är nämligen i ett sorts apatiskt tillstånd där det inte är mycket som försiggår i mitt huvud. Jag kan knappt föra en vanlig konversation och än mindre komma ihåg vad som sades. Eftersom jag för tillfället tentapluggar är detta inget direkt positivt, rent ut sagt ganska dåligt. Jag är på vägen mot ett misslyckande.
Men det är i alla fall kul att gå till skolan. Inte för att jag gillar att plåga mig själv och få ångest utan för att kära Emma har lånat ut VÄRLDENS finaste väska till mig på obestämd tid. Mycket trevligt. Jag "fick" den när jag var på första besöket i hennes lilla Årstakrypin. Där kan man nog spendera någon kväll ibland och trivas. Trevligt område och trevlig lägenhet.
Appropå området så kände jag en bekant lukt när tvärbanan skulle tas på vägen hem. Jag insåg snart att det luktade gammalt fyllo. Tre var dem och de förgyllde min väntan med underhållande diskussioner om mördarbin och några andra sorters bin jag tyvärr glömt namnet på, som tydligen var huuur farliga som helst, mycket farligare än mördarbin.
En annan sak jag kommer ihåg är att jag missade att gå på Hives i annexet. När jag väl fått tummen ur och skulle köpa biljett var de slut. Dumt.
Så här kan man också avsluta ett mail man skickar 20.05 en måndagskväll om man heter Åke och är kursansvarig på DFM1:
"Ha en fortsatt intensiv måndagskväll/Åke"
Tack.
Korrigering: Mandarinbin tror jag han påstod att de hette, fyllot alltså.